Vad ’kosttillskott’ betyder enligt svensk lagstiftning — och varför Helsama inte säljer det

På en hyllskylt skiljer få konsumenter mellan ett livsmedel och ett kosttillskott. I lagstiftningen är skillnaden inte estetisk. Det är två olika juridiska kategorier, med två olika regelverk och två olika typer av tillsynsrisk. Helsama är registrerat som ett livsmedelsföretag och säljer livsmedel — hampaprodukter i matformat. Vi säljer inte kosttillskott. Det här är resonemanget bakom.

Vad lagen säger att ett kosttillskott är

Den EU-rättsliga grunden är direktiv 2002/46/EG om kosttillskott. Direktivet definierar kosttillskott som koncentrerade källor till näringsämnen eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan, marknadsförda för att komplettera den vanliga kosten och sålda i doserad form — kapslar, tabletter, pulverdosor, droppflaskor, ampuller eller liknande.

I Sverige genomförs direktivet genom Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2023:3) om kosttillskott, som trädde i kraft 1 juli 2023 och ersatte den tidigare LIVSFS 2003:9. Föreskrifterna ställer specifika krav på en produkt som faller inom kategorin:

Produktbeteckningen måste innehålla ordet ”kosttillskott”.
Märkningen ska ange rekommenderad daglig dos och en uttrycklig varning mot att överskrida den.
Märkningen får inte antyda att en balanserad kost inte kan ge tillräckliga mängder näring.
Produkten får inte tillskrivas egenskaper att förebygga, behandla eller bota sjukdom.
Endast vitaminer och mineraler från en harmoniserad EU-lista får användas i syfte att tillsätta dessa ämnen.

Ett kosttillskott är alltså en specifik underkategori av livsmedel — definierad av form (doserad), funktion (komplettera kosten) och märkning (obligatorisk beteckning). Allt detta står Livsmedelsverket bakom i sin egenskap av kontrollmyndighet.

Var Helsamas produkter landar i lagstiftningen

Helsama förädlar hampa från Gotland till råvaror i matformat: hampafrön, kallpressad hampaolja, hampamjöl, hampapulver. Inga av dessa säljs i kapslar eller tabletter, ingen av dem har en föreskriven daglig dos, ingen av dem är formulerad för att tillsätta en specifik mängd vitamin eller mineral. Det är livsmedel — råvaror som konsumenten själv hanterar i sitt kök.

Klassificeringen följer den definition Livsmedelsverket använder för hampaprodukter. Hampafrön och produkter framställda från frön — olja, mjöl, proteinpulver — har en historia av konsumtion i Europa som livsmedel före 15 maj 1997 och omfattas därför inte av Novel Food-förordningen. De säljs som vanliga livsmedel. Extrakter från andra växtdelar med koncentrerade cannabinoider är något annat, en separat fråga som vi har skrivit om i en tidigare artikel.

Den praktiska konsekvensen för en konsument: när en påse Helsama-hampafrön eller en flaska kallpressad hampaolja anländer, så hanteras innehållet som mat — strös över salladen, blandas i smoothien, används i bakning. Inget av detta ryms inom kosttillskotts-definitionen, och det är medvetet.

Varför den här gränsdragningen spelar roll

Tre skäl till att skillnaden är värd att vara tydlig med.

Märkningen är annorlunda. En kosttillskottsförpackning står under LIVSFS 2023:3 — den ska bära ordet ”kosttillskott”, en daglig dos, en varning. En livsmedelsförpackning står under förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation och märks som vilken matvara som helst: ingrediensförteckning, näringsdeklaration, ursprung, hållbarhet. Två olika språkbruk för två olika roller i konsumentens vardag.

Marknadsföringen är annorlunda. Båda kategorierna förbjuder hälsopåståenden om sjukdom enligt förordning (EG) nr 1924/2006. Men kosttillskott bär dessutom ett näringsmässigt eller fysiologiskt verkanssyfte i själva definitionen — det är vad ordet betyder. En aktör som säljer ”kosttillskott” har redan, juridiskt, lovat en fysiologisk verkan. En aktör som säljer livsmedel har inte gjort det. Det är en lägre tröskel att förhålla sig till och det matchar bättre vad vi faktiskt erbjuder.

Reklassificeringsrisken är annorlunda. I gränszonen mellan livsmedel, kosttillskott och läkemedel är det Läkemedelsverket som har sista ordet om en produkt ska klassificeras som läkemedel — och därmed kräva godkännande, recept och en helt annan organisation runt sig. Bedömningen grundas på innehåll, dos och påstående om effekt. Ju mer en produkt liknar en dos — kapslar, tabletter, en föreskriven dygnsmängd — desto närmare läkemedelsbedömningen kommer den, och desto högre är risken att tillsynsmyndigheten gör en omklassning. Att hålla våra produkter i livsmedelsformat är ett sätt att hålla regelverket entydigt.

Det vi väljer bort, och det vi väljer

Vi har valt bort kapselformatet. Vi har valt bort dygnsdoseringen. Vi har valt bort kosttillskottsmärkningen och allt språk som hör till den — ”komplettera kosten”, ”rekommenderat dagligt intag”, numeriska målvärden för fysiologisk verkan. Vad vi har kvar är en pose hampafrön från ett fält på Gotland, en flaska olja från samma skörd, ett pulver som mals och pressas och vägs efteråt. Mat, alltså. Det är inte ett retorisk val — det är en juridisk position som styr resten.

En aktör som kallar sig livsmedelsföretag har en enklare uppgift: ingredienser, ursprung, smak, hantering. En aktör som kallar sig kosttillskottsföretag tar på sig ett bredare ansvar — en lovad fysiologisk verkan, en daglig dos, en marknadsföringsdisciplin som ligger närmare läkemedelsregelverket. Vi har valt det första, för att det första är vad vi gör.

Källor

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott (svensk version). https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=celex:32002L0046
Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2023:3) om kosttillskott, Kontrollwiki-uppslag. https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/lagstiftning/522/livsfs-2023-3
Livsmedelsverket, Kosttillskott — översiktssida. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/
Livsmedelsverket, Kontrollwiki — Kosttillskott (definition och krav). https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/78/kosttillskott
Livsmedelsverket, Kontrollwiki — Märkning av kosttillskott. https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/83/markning-av-kosttillskott
Livsmedelsverket, Hampa – Cannabis sativa. https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/regler-for-livsmedelsforetag/hampa-cannabis-sativa/
Livsmedelsverket, Kontrollwiki — Hampaprodukter. https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/664/hampaprodukter
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2011/1169/oj
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2006/1924/oj

—

English summary

In Swedish food law, kosttillskott (food supplement) is not a marketing term — it is a defined legal category under EU Directive 2002/46/EC and the Swedish Food Agency’s regulations LIVSFS 2023:3, which replaced the older LIVSFS 2003:9 on 1 July 2023. A food supplement is a concentrated source of nutrients sold in dose form (capsules, tablets, sachets), must carry the word ”kosttillskott” in its product name, must declare a recommended daily intake with a warning against exceeding it, and is bound to a vitamin and mineral list harmonised across the EU. Helsama refines hemp from Gotland into food-grade ingredients — seeds, cold-pressed oil, flour, powder — none of which are sold in dose form, none of which carry a prescribed daily intake, and none of which fit the supplement definition; they are ordinary foods, regulated under the food information regulation (EU) 1169/2011. The reason for staying inside the food category and outside the supplement category is partly compliance and partly accuracy: the supplement label carries a built-in promise of physiological effect, a tighter labelling regime, and a higher reclassification risk toward pharmaceutical-product status — none of which match what we actually sell, which is hemp from a single harvest, in the form it comes out of the press.

Daniel Johansson grundade Helsama OÜ. Se Ägarskap och transparens för svenskahampas relation till Helsama.