Hampafröets fetter i siffror — mättat, enkelomättat, fleromättat

Nästan allt som skrivs om fettet i ett hampafrö handlar om vad det ska göra. Den här texten gör tvärtom: den redovisar bara talen. Hur mycket av fettet är mättat, hur mycket enkelomättat, hur mycket fleromättat — och vilka enskilda syror som ligger bakom siffrorna. På Gotland förädlar vi fröet till olja. Vad oljan består av är avgjort i fröet långt innan pressen. Det vi kan göra är att räkna, och att stanna vid räkningen.

Tre familjer, tre andelar

Fettsyror delas in i tre grupper efter hur många dubbelbindningar de bär: mättade (inga), enkelomättade (en) och fleromättade (två eller fler). Ett hampafrö är tungt åt den sista gruppen. Siffrorna nedan gäller skalat hampafrö och är hämtade från USDA FoodData Central (FDC 170148), per 100 gram:

Totalt fett: ~48,8 g
Mättat (SFA): ~4,6 g — knappt en tiondel av fettet
Enkelomättat (MUFA): ~5,4 g — drygt en tiondel
Fleromättat (PUFA): ~38,1 g — omkring fyra femtedelar

Uttryckt som andel av fettet ligger alltså den fleromättade delen på runt 78 procent, medan mättat och enkelomättat delar på resten i ungefär lika stora högar. Det är en ovanlig fördelning bland matoljor — de flesta har sin tyngdpunkt i mitten, hos det enkelomättade. Hampafröet lutar åt kanten.

De enskilda syrorna bakom talen

Andelarna säger vilken familj fettet tillhör. De enskilda syrorna säger vilka molekyler det faktiskt rör sig om. En sammanställning från 2025 av fröets fettsyror och mindre beståndsdelar, Frontiers in Nutrition 2025, beskriver profilen så här i stora drag:

Linolsyra (LA, omega-6): den enskilt största, ungefär hälften till drygt hälften av allt fett
Alfa-linolensyra (ALA, omega-3): i storleksordningen en sjättedel till en femtedel
Oljesyra (enkelomättad, omega-9): den dominerande i MUFA-högen
Gamma-linolensyra (GLA) och stearidonsyra (SDA): var för sig små, några få procent, men värda att nämna eftersom de är ovanliga i vanliga matoljor

De två fleromättade — LA och ALA — är tillsammans det som gör fröet till vad det är rent kompositionellt. Att de kallas essentiella betyder i kemisk mening att kroppen inte bildar dem själv; det är en klassificering av molekylen, inget påstående om en produkt.

Kvoten 3:1 — vad talet är, och inte är

Den siffra som oftast lyfts fram är förhållandet mellan omega-6 och omega-3. I hampafröolja ligger det kring 3:1. Det är ett kompositionsfaktum: på tre delar linolsyra går ungefär en del alfa-linolensyra. Talet är stabilt nog att fungera som ett slags signatur för fröet — få andra oljor landar just där.

Men en kvot är ett tal, inte ett omdöme. Att omega-6 och omega-3 står i ett visst förhållande beskriver vad som finns i flaskan, inte vad det uträttar i en kropp. Vi lämnar den frågan där. Det finns en EFSA-godkänd ordalydelse om alfa-linolensyrans roll, knuten till näringsämnet och inte till någon enskild olja — vi pekar på att den existerar och reproducerar den inte här. Den här texten handlar om siffran, inte om vad siffran skulle kunna betyda.

Varför vi stannar vid komposition

Det vore lätt att låta talen luta framåt — att låta 78 procent fleromättat eller kvoten 3:1 antyda något om vad oljan är bra för. Vi gör inte det, av två skäl. Det ena är regulatoriskt: närings- och hälsopåståenden om livsmedel styrs av förordning 1924/2006, och en fettsyresiffra får redovisas fritt men inte kläs i en funktionsutsaga utan att den utsagan står på regelverkets godkända lista, i fast ordalydelse.

Det andra skälet är enklare, och mer vårt eget. Ett tal som får stå oputsat är mer användbart än ett tal som fått en poäng inbyggd. Den som vill jämföra hampafröolja med en annan olja är betjänt av att veta att den ena har sin tyngd i det fleromättade och den andra i det enkelomättade — inte av att få höra vilken som är ”bättre”. Bättre för vad, och för vem? Den frågan besvarar inte en tabell. Så vi lämnar tabellen som den är.

En sista ärlig not: talen varierar. Sort, årsmån, mognad och om fröet är skalat eller helt flyttar siffrorna några procentenheter åt endera hållet. Ingenting ovan är en exakt konstant. Det är storleksordningar — tillräckligt stabila för att beskriva fröet, för lösa för att tryckas som en garanti.

Slutsats

Fettet i ett hampafrö är till omkring fyra femtedelar fleromättat, med resten fördelad ungefär jämnt mellan mättat och enkelomättat. Bakom andelarna sitter linolsyra och alfa-linolensyra som de två stora, i en kvot nära 3:1, plus ett par ovanliga småsyror. Det är vad fröet är, i siffror. Vad siffrorna gör är en annan sorts fråga, och den lämnar vi åt regelverket och åt läsaren. Vi förädlar fröet på Gotland och redovisar vad det innehåller — talet, inte löftet.

Källor

USDA FoodData Central — Seeds, hemp seed, hulled (FDC 170148). U.S. Department of Agriculture, Agricultural Research Service.
Frontiers in Nutrition (2025) — ”Dietary hempseed and cardiovascular health” (fettsyreprofil och komposition).
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden om livsmedel.

—

English summary

The fat in hemp seed is roughly four-fifths polyunsaturated, with saturated and monounsaturated fats splitting the rest in about equal shares — around 4,6 g SFA, 5,4 g MUFA and 38,1 g PUFA per 100 g of hulled seed, per USDA FoodData Central. Behind those groups sit two main acids: linoleic acid (omega-6) at roughly half the fat and alpha-linolenic acid (omega-3) at around a sixth, giving the seed its characteristic omega-6 to omega-3 ratio near 3:1, plus small amounts of the less common GLA and SDA. A ratio is a number, not a verdict — it describes what is in the bottle, not what it does in a body, and EU Regulation 1924/2006 keeps that line firm. Helsama refines the seed on Gotland and reports the composition as it stands, leaving function to the regulator’s fixed wording.

Daniel Johansson grundade Helsama OÜ. Se Ägarskap och transparens för svenskahampas relation till Helsama.