Hampafröets fettsyreprofil — och vad EFSA låter oss säga

En kallpressad hampafröolja har två sorters innehåll. Det ena är fettsyrorna — uppmätta, väldokumenterade, svåra att argumentera bort. Det andra är språket: vad man faktiskt får säga om dem på en etikett. Mellan de två finns en smalare passage än många kategorier vill kännas vid.

Vad finns i fettet

Hampafrön består till runt en tredjedel av olja, och oljan är till över 80 procent fleromättade fettsyror — högre än de flesta vegetabiliska oljor. Profilen är ovanlig på två sätt.

Det första är förhållandet mellan omega-6 och omega-3. Linolsyra (LA, omega-6) ligger på över 50 procent av totala fettsyror, och alfa-linolensyra (ALA, omega-3) på mellan 17 och 19 procent (Callaway 2004). Förhållandet omega-6 till omega-3 hamnar därmed mellan 2:1 och 3:1 — en jämnare proportion än i de flesta andra vegetabiliska oljor.

Det andra är närvaron av gammalinolensyra (GLA), en omega-6-fettsyra som finns i bara ett fåtal vegetabiliska källor. I hampafröolja utgör den upp till fyra procent av fettet (Callaway 2004). Profilen som helhet har bekräftats i nyare arbeten (Frontiers in Nutrition 2025).

Det är fettsyrekemin. Den är fakta. Vad vi får säga om den är något annat.

ALA: den enda fettsyra i hampafrö med ett eget hälsopåstående för konsumenten

EU:s register över godkända hälsopåståenden — fastställt genom kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 — listar exakt vilka formuleringar ett livsmedelsföretag får använda om en näringskomponent. För alfa-linolensyra finns en sådan formulering:

> ”Alfa-linolensyra bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet.”

Den får användas på två villkor. Produkten måste vara minst en källa till alfa-linolensyra enligt definitionen i förordning (EG) nr 1924/2006 — vilket innebär minst 0,3 gram ALA per 100 kcal eller 0,6 gram per 100 gram. Och konsumenten ska informeras om att effekten erhålls vid ett dagligt intag på 2 gram ALA.

Det är hela påståendet. Inget mer. Inget om hjärtat i bredare mening, inget om ”balans”, inget om välbefinnande. Den exakta formuleringen är godkänd; varianter är det inte.

Vad de andra fettsyrorna inte har

Linolsyra har också ett godkänt påstående i EU-registret med en närmast identisk formulering, men det villkoras av minst 10 gram LA per dag och en deklaration på etiketten. För en hampafröolja konsumerad i typiska matlagningsmängder är det villkoret inte alltid uppfyllt.

För GLA finns inget godkänt hälsopåstående under förordning 1924/2006. Den är en intressant fettsyra ur ett strikt biokemiskt perspektiv, men EFSA:s panel har inte funnit underlag för en specifik godkänd formulering. Det innebär konkret: ett livsmedelsföretag får beskriva att hampafröolja innehåller GLA, men får inte tillskriva den någon hälsoeffekt på etikett eller i marknadsföring.

EPA och DHA — de marina omega-3-fettsyrorna med flera EFSA-godkända formuleringar — finns inte alls i hampafrö. Påståenden som rör hjärtfunktion via EPA eller DHA är därför inte tillgängliga för en växtbaserad olja, även när oljan är rik på andra omega-3.

Vad det betyder på en flaska

Det finns en frestelse i kategorin att översätta ”innehåller omega-3” till något bredare. Den frestelsen är reglerad bort. För en hampafröolja som vill använda ALA-formuleringen behöver tre saker stämma:

mängden ALA per portion ska räcka för att produkten klassas som källa
den exakta godkända formuleringen ska användas, inte en omformulering
etiketten ska kommunicera referensintaget på 2 gram per dag

Det är en smalare ram än många konsumenter förväntar sig. Den är också, i grunden, ärlig: regulatorn säger vad forskningen stödjer, varken mer eller mindre.

Var Helsama står

Helsama förädlar hampa på Gotland. När vi beskriver fettsyreinnehållet i en olja, gör vi det med siffror som går att verifiera mot ett analyscertifikat — inte med kategoriska adjektiv. Om vi vill koppla en näringsegenskap till en biologisk funktion, använder vi den formulering EU har godkänt, ord för ord. Resten av texten lämnar vi till sensorik, ursprung och process.

Det är sällan dramatiskt. Det är så det ska låta.

Källor

Callaway JC, Hempseed as a nutritional resource: An overview, Euphytica 140, 65–72, 2004. DOI: 10.1007/s10681-004-4811-6
Dietary hempseed and cardiovascular health, Frontiers in Nutrition 12, 2025. 10.3389/fnut.2025.1669375
Europeiska kommissionen, Förordning (EU) nr 432/2012 om fastställande av en förteckning över andra godkända hälsopåståenden om livsmedel än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa. eur-lex.europa.eu
EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies, Scientific Opinion on the substantiation of health claims related to alpha-linolenic acid (ID 493, 568), EFSA Journal 2009;7(9):1252. DOI: 10.2903/j.efsa.2009.1252

—

English summary

Hempseed oil’s fatty acid profile is unusually well-described: roughly 80 % polyunsaturated, with linoleic acid above 50 %, alpha-linolenic acid at 17–19 %, and a small but distinctive 4 % share of gamma-linolenic acid. Of those, only ALA carries a stand-alone EFSA-approved health claim under Commission Regulation 432/2012 — and it must be quoted exactly, with the 2 g/day reference intake. GLA has no approved claim, the LA claim has a 10 g/day threshold rarely met by typical use, and the marine omega-3s EPA and DHA aren’t present in hempseed at all. Helsama uses the regulator’s wording verbatim, lets the lab sheet speak for the numbers, and leaves the rest to origin, process and sensory description.

Daniel Johansson grundade Helsama OÜ. Se Ägarskap och transparens för svenskahampas relation till Helsama.