Hampans CO2-fotavtryck jämfört med bomull och linne

Hampa är inte bara en livsmedelsgröda. Samma planta som ger frö, olja och fiber till oss på Gotland har också i tusentals år försett Europa med tyg, rep och segel. Det är den dubbelheten som gör hampan intressant ur ett klimatperspektiv — den jämförs sällan med andra livsmedel, och oftare med två andra naturfiber: bomull och linne.

Helsama förädlar inte tyg. Vi arbetar med fröet och biomassan. Men eftersom det är samma art, Cannabis sativa, som odlas för båda ändamålen, är det också samma agronomi som ligger bakom siffrorna. Och den agronomin är värd att förstå.

Tre växter, tre helt olika fotavtryck

Att jämföra fiberväxter är inte att jämföra äpplen med äpplen. Bomull är en bredbladig buske som odlas främst i subtropiska och torra klimat. Lin är en ettårig växt anpassad för svala, regniga sommarmånader i västra och norra Europa. Hampa är också en ettårig växt, men växer mer än dubbelt så snabbt och blir högre på samma tid. Tre olika geografier, tre olika vattenbehov, tre olika kemiska insatsvaror.

En jämförande livscykelanalys publicerad i Cleaner and Circular Bioeconomy 2025 rapporterade en global warming potential om cirka 1 374 kg CO₂-ekvivalenter för en funktionell enhet hampafiber, jämfört med 7 903 kg för bomull i samma enhet — alltså ungefär en femtedel av bomullens utsläpp. Linets fotavtryck låg i samma storleksordning som hampans.

Det är de tre växterna i en mening.

Vatten — där bomullen tappar mest

Bomull står ut. Att producera ett kilo bomullsfiber kräver enligt globala genomsnitt mellan 10 000 och 20 000 liter vatten, varav en majoritet kommer från konstbevattning. Cirka 53 procent av världens bomullsfält är bevattnade och svarar för 73 procent av all bomullsproduktion. Aralsjöns sammanbrott är den mest extrema illustrationen — Världsnaturfonden har uppskattat att uzbekisk och kazakisk bomullsodling står för omkring 80 procent av sjöns uttorkning sedan 1960-talet.

Lin har enligt European Flax & Hemp Confederation ett vattenbehov omkring 1 000 liter per kilo fiber, och nästan allt europeiskt lin är regnfött snarare än bevattnat. Hampa hamnar i samma storleksordning och behöver ingen tillsatt bevattning i Nord- och Mellaneuropas klimat. På Gotland räcker den nederbörd som faller mellan maj och oktober.

Det är inte en marginalskillnad. Det är två tiopotenser.

Kol bunds i marken under tillväxtsäsongen

Vid sidan av utsläppen står upptaget. Hampa har en ovanlig tillväxtkurva — den lägger på betydande biomassa över en kort säsong, vilket gör att kol fixeras snabbt under de tre till fyra månader plantan står på fältet. En ofta refererad uppskattning från Finnan och Styles, publicerad i GCB Bioenergy 2013, anger ett upptag motsvarande 9–15 ton CO₂ per hektar och säsong. European Flax & Hemp Confederation uppger att lin binder runt 3,7 ton CO₂ per hektar och år.

Det här är bruttoupptag i växande biomassa. Hur mycket som faktiskt blir kvar som lagrat kol beror på vad som händer efter skörd: bränns biomassan släpps koldioxiden ut igen, byggs den in i material så stannar den. För Helsama, vars råvara går till olja och pulver konsumerade som livsmedel, är inte den långa kolinlagringen poängen. Poängen är att fältet under sin korta säsong drar mer luft än det släpper.

Bekämpningsmedel och markhälsa

En annan dimension är vad som tillsätts och vad som inte tillsätts under odlingen. Bomull har under decennier stått för en oproportionerligt stor andel av världens insektsmedelsanvändning. Pesticide Action Network UK har dokumenterat hur grödan — som upptar omkring 2,4 procent av världens jordbruksmark — är en av de mest kemikalieintensivt brukade fältgrödorna globalt, med både insekticid- och herbicidanvändning per hektar långt över genomsnittet.

Lin odlas i Europa vanligen med få eller inga bekämpningsmedel. Industrihampa har liknande egenskaper: dess tätvuxna bladverk skuggar ut konkurrerande ogräs, och kombinationen av djupgående pålrot och snabb tillväxt minskar behovet av ogräsmedel. På Gotland, där växtskyddet utöver baskontroll av jord och utsäde inte tillför något, ligger insatsen nära noll.

Hampans gamla nordiska kalender

Inget av det här är nytt. Hampa har odlats i Nordeuropa i flera tusen år och var länge en självklar fiberväxt i svensk fältodling (Schroeder 2019). Det är textilindustrins flytt till bomull från slutet av 1700-talet och framåt — kombinerad med tjugonde århundradets cannabislagstiftning — som gjort att vi nu pratar om hampa som ett alternativ snarare än som det normala.

Den som idag förordar hampa över bomull rekommenderar i någon mening en återgång, inte en innovation.

Vad CO₂-siffran inte säger

LCA-siffror beror på systemavgränsning, allokering mellan biprodukter, transportsträcka och vad slutprodukten används till. Hampafiberns låga fotavtryck förutsätter att fältet ligger nära förädlingen och att restmaterialet tas tillvara. Ett hampafält på Gotland som transporteras till Asien för spinning, och tillbaka, ser inte ut som ett hampafält som förädlas lokalt.

Det är därför Helsama inte påstår att hampa per definition är hållbart. Det är råvarans potential. Hur mycket av den potentialen som blir verklighet bestäms i de led som följer skörden — torkning, pressning, paketering, frakt.

Det är där vårt jobb börjar.

Källor

Schroeder, M. The History of European Hemp Cultivation. Lund University, 2019. https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8985524

Bakgrund (LCA, agronomi och regulatorisk kontext)

Jouini, M. m.fl. A comparative life cycle assessment of textile fiber production processes: Hemp versus cotton. Cleaner and Circular Bioeconomy, 2025. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2772912525000752
Finnan, J. & Styles, D. Hemp: A more sustainable annual energy crop for climate and energy policy. GCB Bioenergy, 2013. https://doi.org/10.1111/gcbb.12091
European Flax and Hemp Confederation (CELC). Linen, a Responsible Textile Fibre. https://europeanflax.com/
WWF UK. Living Waters: Thirsty Crops. https://assets.wwf.org.uk/downloads/thirstycrops.pdf
Pesticide Action Network UK. Cotton’s Chemical Addiction (review). https://www.pan-uk.org/cottons_chemical_addiction_updated/
Frontiers in Environmental Science. Environmental impact assessment of hemp cultivation and its seed-based food products. 2024. https://www.frontiersin.org/journals/environmental-science/articles/10.3389/fenvs.2024.1342330/full
European Commission. Hemp — Agriculture and Rural Development. https://agriculture.ec.europa.eu/farming/crop-productions-and-plant-based-products/hemp_en

—

English summary

Hemp, cotton and flax are three plants with very different agronomic profiles, and the published life-cycle assessments reflect that. A 2025 comparative LCA put hemp fibre at roughly one-fifth of cotton’s global warming potential, with linen in the same range as hemp. Cotton’s dominant problem is water — 10,000 to 20,000 litres per kilogram of fibre, mostly irrigated, with the Aral Sea as the textbook example. Helsama refines hemp seed and biomass into food, not textile, but the agronomy is shared: the same crop that supplied Northern Europe with rope and cloth for millennia now sits on a Gotland field once a year, drinking only what rain provides.

Sources

Schroeder, M. The History of European Hemp Cultivation. Lund University, 2019.
Jouini et al. A comparative life cycle assessment of textile fiber production processes: Hemp versus cotton. Cleaner and Circular Bioeconomy, 2025.
Finnan, J. & Styles, D. Hemp: A more sustainable annual energy crop for climate and energy policy. GCB Bioenergy, 2013.
European Flax and Hemp Confederation (CELC).
WWF UK. Living Waters: Thirsty Crops.

Daniel Johansson grundade Helsama OÜ. Se Ägarskap och transparens för svenskahampas relation till Helsama.