Sveriges nolltolerans för THC i CBD-produkter — vad reglerna faktiskt säger
I de flesta EU-länder är frågan hur mycket THC ett extrakt får innehålla. I Sverige är frågan i stället om det innehåller THC alls. Det här är inte ett retoriskt grepp från en reglerande myndighet — det följer av hur två svenska lagar är skrivna, hur en regeringsförordning fyller dem med innehåll, och hur Högsta domstolen tolkade den kombinationen 2019.
Den här texten beskriver vad nolltolerans betyder rent juridiskt: vilken paragraf, vilken förteckning, vilken dom. Inga effekter, ingen marknadsföring, ingen Helsama-position. Bara texten.
Två lagar som inte är samma lag
Sveriges hampareglering består av två system som ofta blandas ihop och som svarar på olika frågor.
Det första är narkotikastrafflagen (1968:64). I dess 8 § definieras narkotika som ”läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som […] förklarats som narkotika av regeringen”. Lagen själv listar inte ämnen. Den lutar sig mot en separat förteckning.
Den förteckningen ligger som bilaga 1 till förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika. Där finns Δ9-tetrahydrocannabinol — THC — listad som narkotikaklassad substans. Förteckningen anger ingen kvantitativ undre gräns. Den anger ämnet och dess isomerer, och dit hör allt extrakt som innehåller dem.
Det andra systemet är livsmedelslagstiftningen, främst Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 178/2002 och (EU) 2015/2283 om nya livsmedel, tillämpad i Sverige av Livsmedelsverket. Den har faktiska gränsvärden. För hampafröolja gäller 7,5 mg/kg total THC; för hampafrön och frömjöl 3 mg/kg, enligt kommissionens förordning (EU) 2022/1393. Det är gränser för rester i livsmedel — inte tillåtelser att medvetet sätta THC i en produkt.
De två systemen pratar inte med varandra. Ett extrakt kan vara förenligt med livsmedelslagens restgränser och samtidigt vara narkotika enligt narkotikastrafflagen. Det är där missförstånden bor.
Domen som satte nolltoleransen i text
År 2017 åtalades en person för ringa narkotikabrott efter att ha innehaft 25 ml CBD-olja med spårhalter THC. Tingsrätten frikände, hovrätten fastställde frikännandet, och riksåklagaren överklagade. Saken nådde Högsta domstolen 2019.
I domen (mål B 177-19) kom HD fram till tre saker som tillsammans utgör det rättsläge som gäller fortfarande:
1. Industrihampaundantaget gäller plantan, inte beredningen. Undantaget för industrihampa i narkotikalagstiftningen avser växten av släktet Cannabis sativa i sin egenskap av jordbruksgröda. En vätska som extraherats ur den växten är inte längre den växten — den är en beredning.
2. En beredning som innehåller THC är narkotika. Eftersom THC är upptaget i förteckningen utan kvantitativ tröskel, gäller den klassificeringen oavsett vilken sorts hampaplanta extraktet kommer från och oavsett halt.
3. Subjektiv vetskap krävs inte för att ämnet ska vara narkotika. Frågan om uppsåt är en separat bedömning av brottet; frågan om varan är narkotika avgörs av varans innehåll.
Sveriges Domstolars pressmeddelande återger domens kärnpunkt: ”CBD-olja som innehåller THC bedöms vara narkotika.” Det är denna mening som i dagligt tal är nolltoleransen — inte en politisk hållning utan en konsekvens av att en kvantitativ gräns saknas i förteckningen.
Varför saknas gränsen?
Frågan ställs ofta som om den vore administrativ. Den är systemisk.
Den svenska narkotikalagstiftningen är konstruerad kring ämnen, inte koncentrationer. För att ett ämne ska upphöra att vara narkotika i låga halter krävs ett aktivt undantag i förteckningen — ett undantag som regeringen inte har infört för THC i hampaextrakt. I Tyskland finns sådana undantag i läkemedelsrätten med en 0,2-procentsgräns i hampaprodukter; i Tjeckien justerades motsvarande gräns till 1 % under 2024; i Sverige finns ingen sådan paragraf alls.
Livsmedelsverkets Kontrollwiki beskriver det rakt: ”Det finns inga gränsvärden för THC i CBD-olja och liknande produkter eftersom de inte är godkända att säljas.” Myndigheten kopplar därmed frånvaron av gräns till frånvaron av godkännande — extrakt från blomma och blad är fortfarande klassificerade som novel food utan auktorisation enligt (EU) 2015/2283, och CBD-isolat har en provisorisk säkerhetsbedömning från EFSA men ingen färdig godkännandeprocess.
Läkemedelsverket har för sin del flaggat oral användning av CBD för granskning enligt narkotikariskbedömning och betonat att tillsynen är kontinuerlig. Myndigheten kan klassificera nya substanser via förordningen (1992:1554), vilket också skett upprepade gånger för halvsyntetiska cannabinoider — HHC, HHC-O och liknande — på förslag från Åklagarmyndighetens klassificeringsenhet.
Jordbruksgränsen som ofta förväxlas
Det enda kvantitativa THC-talet som har en svensk rättslig betydelse är 0,3 % — och det handlar inte om konsumentprodukter. Det är tröskeln för att en planta ska klassas som industrihampa enligt EU:s gemensamma jordbrukspolitik, regleras i förordning (EU) 2021/2115 och verifieras med en standardiserad GC-FID-metod på blomställning enligt delegerad förordning (EU) 2022/126.
0,3 % bestämmer vilka frön en odlare får så och få jordbruksstöd för. Det säger ingenting om vilka produkter konsumenter får köpa. Det är just denna förväxling som HD avvisade i 2019 års dom: jordbruksstatus och narkotikastatus är två frågor under två regelverk.
Praktiska följder
För den som köper, säljer eller importerar ligger konsekvenserna nära ytan.
- Spår räcker. Eftersom ingen kvantitativ undre gräns finns i förteckningen, är frågan inte vilken halt utan om THC är detekterbart. I praktiken är detekterbart synonymt med laboratoriets LOD — påvisningsgränsen. Den ligger numera kring 0,01–0,001 % beroende på metod.
- Subjektiv vetskap är ett separat lager. Att inte ha vetat att en produkt innehöll THC påverkar straffvärdet, inte klassificeringen. Den juridiska tröskeln för ringa narkotikabrott är låg.
- Frö-baserade produkter är ett annat ärende. Hela hampafrön, kallpressad hampafröolja och hampaproteinpulver framställt av frö är livsmedel enligt Kontrollwiki. Cannabinoidhalterna är i utgångsläget försumbara eftersom THC inte finns i fröet självt utan i blomma och blad. För denna kategori är ett analyscertifikat som visar ND eller
En sak nolltoleransen inte är
Den är inte ett medicinskt ställningstagande. Den är inte en moralisk hållning. Den är en följd av att en specifik förteckning saknar en specifik siffra, en följd som blev rättsligt explicit 2019. Var den siffran ska sättas, eller om den ska finnas alls, är en lagstiftningsfråga som ligger hos regering och riksdag. Helsama förhåller sig till regeln som den ser ut idag. Den ser ut så här.
Källor
- Narkotikastrafflag (1968:64). Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64/
- Förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika, bilaga 1. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19921554-om-kontroll-av-narkotika_sfs-1992-1554/
- Sveriges Domstolar, pressmeddelande 25 juni 2019: ”CBD-olja som innehåller THC bedöms vara narkotika” (HD mål B 177-19). https://www.domstol.se/nyheter/2019/06/cbd-olja-som-innehaller-thc-bedoms-vara-narkotika/
- Livsmedelsverket, Kontrollwiki — Hampaprodukter. https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/664/hampaprodukter
- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2002/178/oj
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2283 om nya livsmedel. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2015/2283/oj
- Kommissionens förordning (EU) 2022/1393 om gränsvärden för delta-9-THC i hampafröprodukter. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2022/1393/oj
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (CAP-strategiska planer). https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2021/2115/oj
- Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126, bilaga III. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg_del/2022/126/oj
- Åklagarmyndigheten, narkotikaklassificering. https://www.aklagare.se/om-oss/aklagarmyndighetens-organisation/aklagaravdelningar/utvecklingscentrum/narkotikaklassificering/
—
English summary
Sweden’s so-called zero tolerance for THC in CBD products is not a policy slogan but the consequence of two parallel statutory regimes that happen not to meet. The Narcotics Penalty Act (1968:64) delegates the list of controlled substances to Regulation (1992:1554), whose Annex 1 names Δ9-THC without any lower quantitative threshold; the Supreme Court ruling of June 2019 (B 177-19) confirmed that an extract containing any THC is therefore a narcotic, irrespective of whether the source plant complied with the EU’s 0.3% industrial-hemp field threshold under Regulation (EU) 2021/2115. Food law operates separately: residue limits exist for hempseed-derived foods (7.5 mg/kg in hempseed oil, 3 mg/kg in seeds under Regulation (EU) 2022/1393) but no equivalent threshold has been written into Sweden’s narcotics regime, because flower- and leaf-derived extracts remain unauthorised novel foods and therefore have no licensed product to set a limit against. The practical result is that detectability — defined by a laboratory’s limit of detection — is the relevant threshold for Swedish enforcement, and that the 0.3% figure consumers occasionally read about belongs to agricultural law, not consumer law. Where the threshold should sit, or whether it should exist at all, is a legislative question, not an administrative one.
Daniel Johansson grundade Helsama OÜ. Se Ägarskap och transparens för svenskahampas relation till Helsama.